Snabbfakta

Upplands Väsbys mål är att ha 63 000 kommuninvånare 2040. Väsby Entré är en viktig del i det långsiktiga och hållbara arbete som krävs för att uppnå det målet. De klokaste investeringarna i framtidens bostäder ligger därför i direkt anslutning till tät och välfungerande kollektivtrafik.

Upplands Väsby station är redan i dag en av länets viktigaste knutpunkter med 24 000 tåg- och bussresenärer dagligen. Väsby Entré ska förbättra och ytterligare förstärka detta viktiga nav för länets kollektivtrafik för att kunna hantera en ökning på upp till 30 000 pendlare per dag fram till 2040. Genom projektet Väsby Entré utvecklar vi stationsområdet i Upplands Väsby för smidigare resor och övergångar mellan cykel, bil, buss och pendeltåg. 

Väsby Entré är ett infrastrukturprojekt- och stadsbyggnadsprojekt med mål att bli en ny stadsdel. Upp emot 1 500 nya bostäder och 30 000 kvadratmeter kontor, handel och service i kollektivtrafiknära läge planeras. Projektet skapar förutsättningar för en levande stadsdel, ett modernt stationsområde och ännu bättre kollektivtrafik.

Stadsdelen ska knyta ihop den östra och västra delen av Väsby genom en överbryggning av spåren. I den nya sammanhängande stadsdelen ingår också en ny bussterminal med en trygg inomhusmiljö i direkt anslutning till pendeltågsstationen.

Vi behöver samverka för att kunna förverkliga Väsby Entré.

Upplands Väsby kommun som driver projektet samverkar med de byggaktörer som ska finansiera och bygga bostäder och kommersiella lokaler. Byggaktörerna Balder, JM och Väsbyhem har i dagsläget tilldelats markanvisning.

Region Stockholm behöver som huvudman för kollektivtrafiken i länet bidra med resurser till en ny väderanpassad bussterminal.

Vi behöver också statligt bidrag. Region Stockholm bör peka ut Väsby Entré som ett så kallat namngivet objekt i länsplanen för regional transportinfrastruktur för 2018-2025.

Väsby Entré kommer att byggas i etapper och planen är att det ska stå klart omkring år 2028.

De totala investeringarna i Väsby Entré, från såväl offentliga som privata aktörer, beräknas bli cirka 10 miljarder kronor. Men de stora investeringarna i bostäder och landmärken kommer helt och hållet att betalas av kommersiella byggaktörer. Upplands Väsby kommun får därmed intäkter från markförsäljningen.

Kommunen ska bekosta broar och offentliga utrymmen som gator och torg. Väsby kommuns investeringar uppgår till cirka 850 miljoner kronor men efter inkomster från markförsäljningen blir nettokostnaden cirka 250 miljoner kronor. Med andra ord beräknas Väsby kommuns nettokostnad idag bli cirka 2,5% av de totala investeringarna i Väsby Entré.

• Bostäder och landmärken bekostas av kommersiella byggherrar på marknadsmässiga villkor.
• Broar över järnvägen, och offentliga utrymmen som gator och torg, bekostas av kommunen.
• Väsby kommun arbetar för att Region Stockholm ska finansiera den nya väderskyddade bussterminalen och att Trafikverket ska finansiera ombyggnad av spårområdet.

Upplands Väsby kommun har ett uttalat mål om att bli minst 63 000 invånare år 2040. Väsby Entré, med attraktiva bostäder nära kollektivtrafik, är en viktig del i det långsiktiga och hållbara arbete som krävs för att uppnå det målet.

Den modiga arkitektoniska visionen för Väsby Entré har lockat hela 50 byggaktörer och hittills resulterat i avtal med ankarpartnern Fastighets AB Balder, och byggföretagen JM AB och Väsbyhem AB. Det stora intresset har också lett till möjligheten att bygga fler bostäder inom ramen för Väsby Entré, vilket betydligt ökar kommunens intäkter för den byggbara marken. Väsby behöver ett nytt, modernt stationsområde som är anpassat för en ökad mängd pendlare, och det är kommunens markförsäljning för bostäder som gör det möjligt. Om projektet skulle göras mindre skulle också intäkterna från markförsäljningen minska, och kostnaden för kommunen skulle därmed öka.

Visionen som tagits fram av Zaha Hadid Architects visar på en konstnärlig idé för hela området. Väsby har alltid varit en plats där gammalt och nytt mötts. Zaha Hadids vision kombinerar Upplands Väsbys historia och vikingaarv med de framtida behoven av fler bostäder och lokaler nära stationen. I de tidiga medborgardialogerna efterfrågades en bättre koppling mellan östra och västra sidan samt att våga tänka nytt. ”Vi måste våga sticka ut”, ”Det ska vara visuellt attraktivt” och ”Vi måste inte göra som alla andra” är några exempel på röster som hördes.

Hur det slutliga utseendet för bostäder, lokaler och landmärket blir kommer att avgöras av de byggaktörer som får markanvisningar och deras arkitekter. Arkitekturen för stationen, broar, torg och busstationen är inte heller slutligt fastslagen utan det bestäms i detaljplanen.